En midsommarnattsdröm

Jag satt på bryggan, hade blivit för full och behövde sitta och bara andas en stund. Det var midsommarfirande någonstans utanför Kristianstad. Det var med folk från universitetet i Lund.

Hon kom smygande bakom mig. Själva festen var i en stuga kanske femtio meter upp på en kulle. Det var mörkt. Sång hördes avlägset. Hon hette Andrea och hade väldigt prominenta höfter, som jag stirrat mig blind på i ett helt år. Jag hade visat intresse, men hon hade varit avvisande. Jag hade fått uppfattningen att hon var nyfiken på mig, fast tyckte jag var ett risktagande. Alltså, jag tänkte att hennes avståndstagande var en realitetsanpassning av lustkänslorna. Som att "det blir inget av det ändå", typ.

Nu var hon berusad och med en helt annan sinnesstämning. Nu vågade hon leva ut sin fantasi. Hon ville ta risken hela vägen. Hennes kropp ville ha mig. Det kändes tydligt när hon närmade sig. Bara andningen sa mig det. Men hon sa ingenting alls. Hon bara la armarna om mig, bakifrån och stack näsan i min nacke. Hon hade kapitulerat.Allt det där hann jag känna och tänka, trots att jag var sådär full som man kan vara. Sådär full så att jag fick koncentrera mig för att inte somna. Vågorna skvalpade i månljuset. Jag lutade mig, vände bak huvudet och mötte henne i första kyssen. Jag kunde inte låta bli att tänka på hur det skulle bli att hålla i de där höfterna. Hon tog mig i handen och drog in mig i stugan, förbi det sjungande bordet, bak i sovrummen. Hon drog upp Lina som låg och sov, sa åt henne att sova någon annanstans. Stängde dörren och började klä av sig.

Jag hade fortfarande svårt med fokus och allt kändes som en suddig dröm. Hennes lemmar svallade framför mina ögon. Hon var redan på mina byxor och snart var kuken ute. Jag satt på sängen. Hon sög.

Min hjärna hade inte hunnit med, jag var tvungen att sitta och samla ihop tankarna. Jag hade en spritt språngande naken Andrea sugandes på min kuk, en midsommarafton i en stuga, vid något som liknade en skärgård, utanför Kristianstad, i Skåne. Hur fan var det möjligt, liksom?

Jag var nog inte på topp som älskare den natten. Hursomhelst, så vaknade jag ensam i den där sängen nästa morgon av att solen stack mig i ögonen. Andrea satt ute och pratade med de andra. Men hon pratade aldrig mer med mig. Tittade inte ens på mig igen.

Jag tror det var skam.